DIGITAL STRATEGI

I den undersökning vi gjorde tillsammans med Novus i början av april kring hur corona-epidemien påverkar företagens digitalisering fick vi tydliga indikationer på att takten skulle öka. Vi blickar tillbaka på våra ”findings” och kollar vad som hänt sedan dess.

Micael Dahlen, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker att undersökningen bekräftar bilden av att den pågående krisen påskyndat en nödvändig omställning av svenska företag: Företagen kommer inte gå tillbaka när pandemin passerat, de kommer gå vidare med ’business as should be’. Starkare och hållbarare.

4 av 10 sa att de skulle göra ändringar i sin marknadsstrategi

IRM, som mäter medieinvesteringarnas utveckling, har nyligen publicerat sin senaste kvartalsrapport, med en sammanställning av investeringarna i det andra kvartalet 2020. Och det är riktigt tuffa tider för medierna, investeringarna faller med 18% relativt det andra kvartalet 2019. I pengar motsvarar det nästan 2 miljarder kronor. Det är klart att en stor del av detta kommer att återhämta sig när marknaden återgår till ett normalläge. Därmed inte sagt att fördelningen av mediainvesteringen kommer att bli den samma. Det är högst troligt att vi i kristider tvingas testa nya vägar som en följd av mindre resurser och nya köpbeteenden. Det troliga scenariot är att man behåller det som givit mest effekt, det borde innebära en fördel för marknadsföring i digitala kanaler.

Amortering på den digitala skulden

De flesta har vetat länge att digitaliseringen är nödvändig och gynnsam i det långa loppet, men har skjutit upp det. Utbrottet av Covid-19 gjorde det omöjligt att vänta längre. I allt det hemska coronan innebär finns ändå det positiva i att den accelererar den nödvändiga digitaliseringen av verksamheter och affärsutveckling med flera år.

Förändringen hejas på av kunderna

Konsumenternas beteende har förändrats, 3 av 10 (enligt Postnords e-barometern i juli) säger att de handlar mer på nätet sedan corona. Störst uppsving har dagligvaror som under juli växte rejält. Sverige har i många år legat efter inom dagligvaror jämfört många länder i Europa. Skönhet och hälsa fick också ett rejält uppsving, men kan säkert förklaras med att apoteken ligger inom denna kategori. Intressant är också att även antalet personer som handlar på nätet ökar, främst i de äldre åldersgrupperna.
I en förlängning har den ökade nätshoppingen även stor inverkan för fastighetsbranschen. Köpcentra-koncepten bygger till mångt och mycket på att dagligvarubutikerna är de som drar in kunderna och att dessa passar på att uträtta andra ärenden när de ändå är på plats. Försvinner dessa skaror med shoppingglada får modellen problem. Vi ser redan nu nya koncept som ska kompensera för detta, Mall of Scandinavia bygger till exempel padelbanor på taket som en åtgärd att styra om från den alltmer olönsamma detaljhandeln.

I vår undersökning sa en övervägande majoritet att de skulle minska andelen arbetsresor och fysiska kundmöten. Givetvis en självklar konsekvens, men att vårt resebeteende kommer att se annorlunda ut även efter corona kan vi vara ganska säkra på. De stora flygbolagen spår att de tidigast kommer att vara tillbaka på ”normala nivåer” om tre till fyra år. De flesta spår att den nya ”normalnivån” sannolikt är ca 70% mot volymerna som rådde innan pandemin. Det är alltså vad flygbolagen själva spår. Personligen tror jag att vi hamnar under. Ingen höjer nu ögonbrynen för att jag väljer att delta digitalt. Vilket gör att det där tvåtimmarsmötet på huvudkontoret i utkanten av Düsseldorf inte känns lika lockande att resa till längre. Visst kommer resandet tillbaka och visst har vi behov av att ses, men när alternativen nu finns, och politiskt korrekta, är det naturligt att vi blir mer selektiva och att det leder till mindre resande. Jag tror att digitala möten får samma omvälvande betydelse som till exempel fax och email haft för hur vi jobbar och kommunicerar.

Peter Sund – Senior konsult

Skriv upp dig på vårt nyhetesbrev!

Vi sparar din e-postadress endast för nyhetsbrevet